LÄS MER HÄR ELLER NEDAN:
”Känns som en comeback”
Clowns är den sortens låt som istället för att ansluta sig till det glada gänget i baren, ställer sig vid sidan om. Som knyter sin näve lite löst i fickan och förbannar dem. Alla de där andra. Idioterna.
Vi känner oss väl så där ibland, lite till mans.
Eric Palmqwist är en låtskrivare som, i nästan allt han gör, lyckas sätta fingret på just den där känslan av utanförskap. En känsla som kanske är allra starkast när klockan närmar sig nästa morgon, en känsla som är lite på gränsen. Men givetvis inlindad i raka, mollbeslöjade melodier. Låten ”Promotion” från en tidigare EP´s-skiva är ett exempel, ”The Great Fall Waltz” ett annat.
”Clowns” är dock hämtad från EP´s Trailerparks senaste album, ”Scissors & Knives”, som släpptes för ett par veckor sedan. Ett album som, förutom den väldigt fina ”Clowns”, även innehåller en smäktande duett med Anna-Maria Espinosa. ”Leave this town” är den låt som Jayhawks aldrig hann skriva. Erics och Annas röster snirklar sig fram och de låter, banne mig, som gjorda för varann.
Tidigare i år smög bandet ut ep:n ”Black heart”. Den här fullängdaren är annars det första livstecknet på lång tid.
- Den här skivan känns nästan som en comeback, säger Eric Palmqwist. EP´s har ju sovit till och från under de senaste åren, men så träffade jag Ruben Engzell, fortsätter han. Vi blev polare och han tjatade lite grann, så det här är faktiskt lite hans förtjänst.
Han har en ledig dag, en tisdag som ska komma att innehålla så vitt skilda sysselsättningar som ett par matcher badminton och låtskrivande åt utländska artister. Senare ska han och bandet ut på tunnelbaneturné för att fira nya singeln och efter det ska han till Tyskland på låtskrivarmöte. Men just nu knallar han omkring i lägenheten. Kanske måste han diska, lite senare.
Vi pratar lite om bandkänsla, om hur viktigt det är att kemin funkar för att musiken ska få ett eget liv.
- Vi i EP´s umgås väldigt mycket. Vi har till exempel matlagningskvällar där Roger Olsson, som ju är kock, lagar käk. Vi funderar faktiskt på att starta en matlagningscirkel, skrattar Eric Palm-qwist halvt på skämt, halvt på allvar.
- Men EP´s handlar mycket om det där och fungerar som en sorts vattenhål.
Du skriver en hel del musik åt andra artister. Hur kom du in på den banan?
- Jag fick några förfrågningar för ett par år sedan och eftersom jag tycker att låtskrivande är det allra roligaste, så började jag.
- Det är ju lite annat än att skriva EP´s-låtar. Faktiskt nästan svårare.
Jag lyssnar på en av låtarna, ”Too young” som framförs av Queensberry. Det är en catchy, lätt sorgsen poplåt som, klädd i en annan kostym, skulle ha passat alldeles utmärkt i Erics tidigare band Monostar eller Paperplane. Den palmqwistska känslan för en bra refräng går inte att ta miste på.
- Man skriver ju oftast tillsammans med andra och jag försöker väl få in ett mått av vemod och melankoli i mainstream- musiken, säger han.
Plötsligt rasslar det till i bakgrunden och Eric berättar att han precis köpt en autoharp.
- Så nästa EP´s-skiva kommer att få ett fint folkpop-sound, säger han.
Fredrik Magnusson
Gotlands Allehanda
Comments